nu är det meningen att jag ska skriva ett sånt där inlägg igen om hur bra allt är, men det går inte. kan inte få ner några glada ord hur mycket jag än försöker. det går bara inte, så jag tänker inte försöka mer. det här kommer att bli ett riktigt onödigt inlägg eftersom det inte kommer stå något vettigt, så jag vet inte varför jag egentligen fortsätter skriva. men ändå gör jag det. det är skönt på nåt sätt, att bara skriva och låta orden komma ut. även fast dom är meningslösa. och meningslöst, ja det känns det mesta idag. regn, regn och åter regn, det här förbaskade vädret gör mig deprimerad. det är kallt, jag fryser. även fast jag har ett stort tjockt täcke runt mig. jag skakar utan anledning. jag är rädd, rädd för rädslan.